Tistelsläktet (Cirsium) är ett växtsläkte som ingår i familjen korgblommiga växter. Tistelsläktets arter är två- eller fleråriga med rak stjälk, blommorna kan vara både en- och tvåkönade. Kännetecknas av skyddande taggar på blad, stam och blomma. Tistlar är fleråriga (perenna) vandrande ogräs.
I Sverige är Vägtistel (Circium vulgare) den mest utbredda och vanligast förekommande arten men det är Åkertistel (Circium arvense) med utbredning i nästan hela landet som vi stöter på som ett kostsamt problemogräs inom växtodlingen. Den förekommer på de flesta jordarter och på näringsrika jordar.
Åkertistel är ett flerårigt, ofta grågrönt, örtogräs med en grenad stjälk med många små blomkorgar. Den har ett väldigt utbrett, krypande, rotsystem som ibland kan gå ner på ända upp till två till tre meters djup vilket gör att den kan klara av en längre torkperiod. Vid jordbearbetning, t.ex. plöjning så kan avbrutna rotdelar lätt bilda nya plantor vilket gör att den är ett svårutrotat ogräs och att det krävs en kombination av mekanisk och kemisk bekämpning av den. Dess stjälk kan bli upp till en meter hög med blad som har taggig kant. Den blommar från juli till september, dess blomkorgar är ganska små. Hanplantor har runda korgar med purpurröda blommor medan honplantor har långsträckta korgar med ljust lila blomkronor.
När temperaturen når över 5°C på våren så skjuter tistelns rötter upp nya skott, de första unga bladen bildar en rosett för att sedan utvecklas till stora tistelkolonier. En tistelkoloni kan sprida sig upp till 6 meter/år via dess rotsystem. Tistelns vertikala rötter används för inlagring av näring medan de horisontella rötterna används för att kunna sprida utlöpare i marken. Delar av en rot kan ligga vilande i marken under flera år.
|